Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är ett dokument där man sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen, samt anger vilka personer som har rätt till arv. Bouppteckningen fastställer dödsbodelägarkretsen. Den brukar ibland beskrivas som en sammanfattning av personens ekonomiska liv.

Enligt lagen ska en bouppteckning upprättas när det finns tillgångar kvar i dödsboet efter att begravningskostnaderna har betalats, eller om den avlidne ägde en fastighet. Om tillgångarna inte räcker för att täcka kostnaderna för begravningen kan man i stället göra en dödsboanmälan.

Så går processen för en bouppteckning till – steg för steg

Nedan följer en översiktlig tidslinje för hur processen kring ett dödsbo brukar se ut – från första kontakt till avslut.

Processen börjar med ett första möte, följt av att nödvändig information samlas in. Därefter hålls ett förrättningsmöte. Den färdiga bouppteckningen skickas sedan in till Skatteverket, vilket normalt sker inom cirka fyra månader.

När bouppteckningen blivit godkänd kan arbetet med försäljning och hantering av den avlidnes egendom påbörjas, vilket ofta tar mellan fem och tio månader. Därefter genomförs arvskiftet, vanligtvis inom sex till tolv månader.

Slutligen sker utbetalning av arv, deklaration och slutredovisning. Hela processen kan ta mellan åtta och femton månader, beroende på ärendets omfattning.

Bouppteckningsförrättning inom tre månader

Senast tre månader efter dödsfallet ska ett bouppteckningsförrättningsmöte genomföras. Det är den som ansvarar för bouppteckningen som ser till att kalla till mötet. Alla arvingar och andra som har rätt till arv ska informeras om tid och plats, men det är inte ett krav att närvara. Syftet med förrättningen är att ge dödsbodelägarna en tydlig bild av den avlidnes tillgångar, skulder och övriga ekonomiska förhållanden.

Bouppteckningen upprättas och intygas av förrättningsmän

Vid bouppteckningsförrättningen ska två oberoende förrättningsmän medverka. Deras uppgift är att granska och dokumentera den avlidnes tillgångar och skulder samt säkerställa att uppgifterna är riktiga. Genom sina underskrifter bekräftar de att bouppgivaren har sammanställt informationen på ett korrekt sätt. Förrättningsmännen får inte vara delägare i dödsboet och ska ha tillräcklig juridisk kompetens för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader

Senast fyra månader efter dödsfallet ska bouppteckningen skickas till Skatteverket för registrering. Tillsammans med bouppteckningen ska även relevanta dokument bifogas, till exempel testamente, äktenskapsförord, samboavtal och andra viktiga underlag. När bouppteckningen har registrerats fungerar den som dödsboets officiella identitets-handling och visar vem som har rätt att företräda boet i kontakter med myndigheter, banker och andra aktörer.

Skatteverket begär komplettering vid behov

Om bouppteckningen saknar uppgifter eller handlingar kontaktar Skatteverket dödsboet och begär att den kompletteras innan den kan registreras.

Arvskifte genomförs efter godkänd bouppteckning

När Skatteverket har registrerat och godkänt bouppteckningen kan arvet fördelas mellan arvingarna (dödsbodelägarna), under förutsättning att samtliga berörda parter

är överens.

Ansökan om anstånd

Om det inte är möjligt att lämna in bouppteckningen inom fyra månader kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket. En sådan ansökan ska göras senast tre månader efter dödsfallet.

Tilläggsbouppteckning

Om nya uppgifter framkommer efter att bouppteckningen har skickats in, till exempel att ett okänt testamente upptäcks, behöver en tilläggsbouppteckning upprättas. Den görs på samma sätt som den ursprungliga bouppteckningen.

Du får hjälp av Oss med bland annat:

• Släktutredning

• Värdering av bostad och annan egendom

• Fastställande av dödsbodelägare

• Sammanställning av tillgångar och skulder

• Kallelse till och genomförande av bouppteckningsmöte

• Juridisk genomgång samt inlämning till Skatteverket för registrering

Frågor och svar

Vad är en bouppgivare?

Bouppgivaren är den person som ansvarar för att lämna korrekta uppgifter om dödsboet, såsom information om tillgångar, skulder, familjeförhållanden och eventuella testamenten. Bouppgivaren ser också till att bouppteckningen upprättas och skickas in, men behöver inte själv utföra arbetet. Det är dödsbodelägarna som gemensamt utser vem som ska vara bouppgivare. Vanligtvis väljs någon som har god insyn i den avlidnes ekonomi och tillgångar, till exempel en efterlevande partner eller ett barn.

Vem kan upprätta en bouppteckning?

Det är dödsbodelägarna som gemensamt ansvarar för att hantera och avsluta dödsboet. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente har rätt till arv. Tillsammans utser de vem som ska fungera som bouppgivare och se till att bouppteckningen genomförs. Bouppgivaren är oftast den person som har bäst kännedom om den avlidnes ekonomi och tillgångar, till exempel en efterlevande partner eller ett barn. Om det behövs kan även tingsrätten utse en extern boutredningsman som tar över ansvaret. Själva bouppteckningen får inte göras utan extern medverkan. Två oberoende förrättningsmän med juridiskt ansvar måste delta, och det är bouppgivarens uppgift att utse dem.

Kan någon annan representera mig?

Om du inte själv vill eller kan delta kan du ge någon annan rätt att företräda dig genom att utfärda en fullmakt. Med en fullmakt får personen tillåtelse att agera för din räkning vid bouppteckningen, under förvaltningen av dödsboet och vid arvskiftet.

Hur lång tid tar en bouppteckning?

Bouppteckningsförrättningen ska normalt hållas senast tre månader efter dödsfallet. Därefter ska den färdiga bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen. Om mer tid behövs kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket. När bouppteckningen har skickats in tar handläggningen vanligtvis mellan fyra och tolv veckor. Om Skatteverket begär kompletteringar kan processen ta längre tid.

Vad skiljer bouppteckning från boutredning?

Boutredningen är det förberedande arbetet som görs inför bouppteckningen. Under denna fas samlas information in om arvingar, eventuella testamenten, den avlidnes tillgångar och skulder samt andra omständigheter som är viktiga för ärendet. Bouppteckningen är både mötet som hålls efter dödsfallet och det dokument som upprättas i samband med detta. Vid mötet ges dödsbodelägarna möjlighet att delta, och i handlingen sammanställs uppgifter om arvingar samt den avlidnes ekonomiska situation såsom tillgångar och skulder.

Vad händer efter bouppteckningen?

När bouppteckningen har registrerats av Skatteverket kan nästa steg, arvskiftet, påbörjas – förutsatt att alla dödsbodelägare är överens. Arvskiftet innebär att den avlidnes tillgångar fördelas mellan arvingarna. Om det finns flera arvingar ska fördelningen dokumenteras i ett skriftligt avtal som samtliga parter skriver under som bekräftelse på att de samtycker till uppgörelsen. Finns det endast en arvinge behövs inget arvskifte, utan bouppteckningen räcker som underlag.